Han väckte mig klockan fem på morgonen igår och sa att han hade feber. Jag sprang upp och fixade panadol och vatten och sedan värmde jag lite soppa åt honom. (som alla egoistika och elaka flickvänner gör.) Vi gick och la oss igen runt halv åtta och sov fram till tio ungefär. (Jag hade tid hos banken halv tolv.) Brad skulle egentligen ha jobbat igår men eftersom han mår som han mår så ringde han jobbet och meddelade dem att han är sjuk. "Yippie, en extra dag tillsammans" var min första tanke. Vi la oss igen vid tre, jag var helt slut och ville bara sova.. den tuppluren varade fram till fem då hans styvmamma började gapa från vardagsrummet, "get up guys, it's five o'clock. You can't sleep all the time". Nähä.. jag har alltid trott att det är meningen att man ska vila när man är sjuk och att man faktiskt har rätt till att sova under dagen om man bara fått sova 4 timmar under natten. Men nej, inte i det här huset inte. För hon kände sig för lat att laga middag och sa åt oss att göra det.
Vi hyrde 4 filmer förra veckan och igår såg vi på en utav mina absoluta favoriter, "V för Vendetta". Den filmen är så inspirerande och så annorlunda att man bara måste älska den. Brad som inte velat se den och praktiskt taget tvingades att se på den var helt fast efter bara en kvart. Jag var helt upprymd efter att ha sett klart filmen och kände för att gå ut och starta en revolution, haha.
Jag har drömt en hel del mardrömmar på sistone. Hela tre igår natt... De är jobbiga och handlar alltid om saker som jag är rädd för ska hända, personer som jag saknar och liknande. En utav drömmarna handlade om mamma. Hon var ledsen och det var mitt fel. Just nu skulle jag behöva en vän här borta, någon att prata med.
Sverige, jag älskar dig men det är dags för mig att bemästra "the aussie life".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar