När jag var liten brukade alla mina "bästisar" vara livrädda för åska. De skulle gråta, skrika och gömma sig under täcket varje gång åskan kom och hälsade på. Jag var däremot alltid lika oberörd och kunde inte bry mig mindre. Åska är ett naturligt fenomen, det är lika vanligt som solsken eller regn och den är något som man inte kan komma ifrån. Man skulle kunna säga att jag nu ändrat min åsikt angående åska.. De senaste två nätterna har himlarna öppnat sig och regnet har öst ner. För den där extra lilla "touchen" har det inte bara blåst så hårt att alla palmer böjts åt vänster och det lilla taket gjort av plast slitits av men det har också åskat som in i helvete. Min första reaktion var "Fan, vad coolt!" och så tog jag fram videokameran och började spela in. Numera är min reaktion "helvete, helvete, jag kommer att dö."
Det är som att ha jävla National Geographic utanför mitt fönster, jag väntar bara på att en tornado ska komma förbi och dra iväg med hela huset.
Sverige, jag älskar dig men det är dags för mig att bemästra "the aussie life".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar