Det där med maxiklänningar...

Okej, som de flesta tjejer så älskar jag att shoppa, i synnerhet kläder. Vart jag än är så observerar jag alltid unga kvinnors klädsel och väljer därefter ut plagg som jag tror skulle passa mig. Maxiklänningar har länge varit på kartan, H&M och deras nästan 2 meter långa modeller ser ut som gudinnor i dessa långa somriga klänningar men personligen så har jag alltid haft svårt för dem. Det har haft att göra med min kroppsbyggnad, (eller huvud) jag har på något sätt alltid lyckats se ut som en gravid dvärg när jag provat maxiklänningar. Dock så var Jordii i Bali för någon månad sen och kom hem med 3 presenter till mig, Jersey Shore säsong 2, Criminal Minds säsong 2 och.. en alldeles bedårande maxiklänning. Min första tanke var "herregud vad söt" och tanken därefter var något i stil med "helvete, jag kan ju fan inte ha på mig den här". Men allteftersom jag är en person som inte vill såra folk som faktiskt haft en i åtanke och köpt en present till en så bestämde jag mig igår att försöka mig på den vackra och mycket långa dvärgproducerande klänningen. Efter en dag på stan kan jag konstatera att jag numera är förälskad i mina fina maxiklänning. Den är äckligt bekväm, man kan ha stubb på benen utan att behöva oroa sig för att någon ska se det (jag orkar faktiskt inte raka mig 24/7, buhu) och den får mig att känna mig så somrig!

               Sverige, jag älskar dig men det är dags för mig att bemästra "the aussie life".